YEAH..igår var inte en så bra dag, jag bråkade med min kille och jag hade värsta huvudvärk. Men idag mår jag prima as fucked..okej praktiken var väl kanske lite tradig men det var helt okej. Och efter praktiken så träffade jag min vän som vet allt om mig, egentligen träffades vi för att jag behövde prata vid lite men det slutade med att vi bara gjorde..ja vi gjorde inget faktiskt hahaha vi började med att dra till MC sen så drog vi till henne och så var jag där en liten stund. Men det är nog därför jag tyckte dagen var skön även om vi inte gjorde mycket och det var nog kanske det jag behövde. Träffa henne bara så där och bara ta det lungt istället för att planera saker och ting hela tiden.

Så ja...

Ja juste idag har det typ snöat hela dagen (blöö)

men imorse så dum som jag var, tog jag ju min skinnjacka av alla dagar -.-

och ja jag frös rätt så mycket, men fick låna en jacka av min kompis, och det är en sån fluffig och stor jacka så jag hade det ändå mysigt när jag satt och vänta på min buss i 25 minuter. Så idag kan jag verligen inte klaga yippiii :D 

//Life with joy

jao, idag är jag inte glad..idag är jag verkligen på deppig humör... ja jag har pms.

Har nog redan skällt ut min kille x antal gånger idag, och ska jag vara ärlig så var det faktiskt inte om vettiga saker.

JAPP..den gången under månaden problem.

Igår så åkte vi faktiskt till affären för att förbereda mig för detta, så igår köpte jag stor cola, energy dryck och så klart paprika pringles och saltiga godisar. Och så köpte jag skumtomtar till killen min, påvägen till kassan för att betala allt så körde jag och min kille en deal. Han fick sina skumtomtar för sig själv, och så skulle jag få mina saltiga godisar för mig själv. Så dig när jag verklign behövde det godiset..så frågade jag min babe om han hadde set en av mina påsar..gissa vad han svarade då?

"opps jag åt dom under natten"

GUUUUUUUD SÅÅÅ SUUUR JAG BLEEEV.

Jag har nog aldrig i hela mitt liv varit så sur på honom...eller jo kanske förra gången det var min tur i månaden.

Men iallfall..så började han så klart att klaga på mig för att jagklagade över godiset.

HERREGUD...även om han är så sööt och jag älskar honom till månen och tillbaka så måste jag medge att han är nog den mest icke så smarta personen på denna jord.

Vi har varit tillsammans i 1år och 5 månader och så har han verkligen inte lärt sig att godis är det som är det mest viktigaste skatten för mig under 3 dagar i månaden. Så ja.

//LifeWithJoy

Ja nu har ju skolan börjat igen..somsagt.

Så dom senaste två dagarna har jag haft fullt upp med att sova efter skolan.

Kan säga er..att lyckas vända dygnet under jullovet ångrar jag så in i helvete.

I onsdags när jag skulle sova då, gick jag och la mig kl9...ja vi kan säga att jag inte somnade fören 2-halv 3.

Så jag kände mig bokstavligen som en Zombie..men det tyckte jag nog faktiskt alla gjorde i skolan  torsdags.

Men med tanke på att jag bor ute på landet så måste jag ju upp  tidigt för att komma i tid till skolan som ligger i stan.

Och det var ju samma problem i fredags, så under lektionen så somnade jag.

Men jaja nu är jag iallfall hos killen, och vi har väl inte gjort mycket. Vi spelade kort med hans bästavän, och memo med hans bröder vilket var rätt så intresseant med tanke på att jag och hans näst äldsta bror gaggade ihop oss och anklagade min kille och deras lille bror för fuskare. VILKET DOM FAKTISKT GJORDE.

Efter det gjorde vi inte så mycket...

Killen fick ju trösta mig  för nån minut sen, jag fick bara en sån klump i magen vilket ledde till panikattack. 

Men killen min är ju så fruktansvärd van med mina små problemer så han höll ju om mig så länge det behövdes.

Ibland undrar jag fanimej hur jag hadde klarat mig utan honom.  Han kanske inte är så jätte känsligmässig av sig och han kanske inte kan hantera hans egna känslor eller någon annans. Men han finns där verkligen för mig när även när jag inte behöver honom och jag älskar honom ohört mycket.

Men nu dock har han inte så mycket tid med mig för att han sitteroch spelar WOW, japp killar och tjejjer jag är tillsammans med världens största nörd/IT-bög. HAHAHHA<3  

// Joy

Är jävligt trött just nu, men kan inte sova fören mitt hår har torkat. Och så dum som jag är ibland så måste jag alltid duscha innan jag sover. -.-

Men iallafall..Imorgon är skola. YEAH. feta glad och taggad.

För imorgon ska jag träffa kompisarna..och kanske killen. Vi bråkade lite igår (ovanligt) så vi har inte alls pratat idag. Kanske om jag har tur skriver han med mig sen. Men tror ej det. Han är sååå långsynt.

Men jajaj imorgon på morgonen kommer jag antagligen träffa min bitch(med andra ord kompis) innan skolan börjar om hon som vanligt inte försover sig.

Så lycka till för dom som börjar skolan imorgon eller nått :D

//joy

Senaste gången jag var i filippinerna var när jag gick i 2an.

Min mamma har 12 syskon,  så gissa om jag har en stor familj från min mammas sida?

JA hahaha, det var en tid av glädje kan jag säga er, det var helt underbart. Och den uppmärksamheten man fick asså hahha. Helt underbart.

Mina kusiner var så ömtåliga när det handlade om oss, där vi gick, gick dom också.

Men det var inte alla som var glada över det.

 en av mina morbröder var inte alls glad, han hadde inte pratat med mig sen jag hadde kommit till filippinerna.

Men den gången han faktiskt pratade med mig önskade jag hellre att han inte hade gjort det.

Jag satt och lekte med tomma flaskor(haha jag är rätt så lätt road).

Så sa han en massor av saker till mig, jag förstod inget av det han sa. Men jag fattade att han förlolämpade mig. Så jag reste mig upp och sparkade på glasflaskorna och sprang in till mitt rum.

Jag grät och grät, tills jag hörde hur min morfar skällde ut honom och sen knackade på min dörr.

Han satte sig på sängänden och klappade på platsen brevid honom.

Så jag satte mig på den tomma platsen brevid honom och han började prata och prata. Men tyvärr fattade jag inte vad han sa, för jag hadde glömt mitt språk så fort jag flyttade till sverige och mina släktingar är fattiga så dom har inte fått gå i skolan och lära sig prata engelska.

Men även om jag inte förstod vad han sa så förstod jag att han älskade mig. Och ville mig väl.

Jag kommer inte ihåg så mycket av den mannen utan den stunden, jag kommer också ihåg att hadde en sån bula i magen p.g.a att han är alkolist. 

När jag petade på bulan engång för att undra var det  var (det var så vi komunicerade med händerna) sa han baby.

hahah, Han är anledningen till varför jag trodde även männen kunde skaffa barn. HAHAH. jag brukade säga till mina kompisar när jag var liten att när jag gifter mig så är det min man som ska föda våra barn. HAHAH. Jag ansåg som en idiot tack vare min morfar men jagg ångrar inte att jag frågade.

Det jag ångrar att jag aldrig fick träffa honom nån mera...

Efter att jag blev förflyttad till en annan familj så pratade jag inte mycket med min mamma, min mamma sa att hela min släkt hatade mig för att jag valde att flytta. Så nu när min morfar är död(han dog för nån vecka sen), så har jag gått runt och tänkt att han dog med hat till mig. Och nu får jag aldrig lära känna honom som jag alltid drömt om att göra.

//Joy

Jag kommer från en familj som är fattiga och inte har någonting. Om min mamma inte hadde funnit en svensk man så hadde jag antagligen inte varit där jag är nu. Men hadde min mamma heller inte valt pengar före kärlek så hadde jag inte fått gå igenom det jag har gått igenom.

I många år har jag alltid undrat vem min riktiga pappa är, sen jag var liten brukade jag dagdrömma om en pappa som kom och hämtade mig från skolan. Vet du varför jag drömde om att han skulle hämta mig från skolan??

Jo för när jag var jätte liten så skulle min styvpappas mamma hämta mig, men tror ni hon gjorde det?

Ne det gjode hon inte, hon lät mig och min syrra stå utanför skolan i regnet och vänta på henne.

Mitt hjärta krossades nog i tusen i bitar, och då var det också den dagen jag slutade låtsat att hon var min farmor, det var den dagen jag också försökte sluta få henne att se mig som hennes barnbarn. För vet ni vad som hände sen??

Efter att vi stått där ett tag så gav vi upp på att vänta så vi fick gå hem istället, och när vi såg henne utanför vår lägenhets port så frågade jag henne, varför glömde du oss??

Jo för att jag glömde tiden med att leka med hanna, min lilla syster, hennes riktiga barnbarn.

När jag frågade henne också vart ska du då??

Jag ska handla sa hon..så hon var inte ens påväg ut för att hämta oss. Och inger mer sa jag till henne för hon var bara en vanlig gammal kvinna som man går förbi på gatorna för mig nu.

Jag kan säga er att hon aldrig en gång kallade henne för vår lilla syster hon sa alltid hanna till oss.

Som om hon inte ens ansåg oss som hennes storasyster.

Det har alltid varit svårt att vara i en familj när man ser annorlunda. Det är svårt och leva i en sån familj nu också, där man kan räkna tusen olikheter mellan mig och min fosterfamilj.

Det är därför jag vill finna min pappa, jag vill finna min riktiga familj.

Min riktiga mamma har jag gett hoppet på, hon kan inte se vad som är rätt eller fel.

Min styvpappa har skadat mig mer än någon annan på denna jorden.

Min fosterfamilj kommer alldrig vara min familj, för dom vill göra mig till någon jag inte är.

Dom villl göra mig till 100% svensk. Jag är svensk och känner mig svensk, men jag har också en rot i filippinerna. och så länge jag ännu inte funnit roten kommer jag alltid att vara av två länder. Men det är verkligen ingen som bryr sig om det. 

Panikångest,det är en jävla pain in the ass sak.

Jag hadde ångest från då jag var 13 och började flytta runder ett x antal gånger tills jag då slutade första året på gymnasiet. Så jag vet hur det känns att ha panikångest eller ens då man inte har det men är rädd att alltid får det vilken sekund som helst.

Men vet du vad..?

När en vuxen pratar med dig och säger om och om och om igen att det är normalt bland ungdomar.

Ja det är fucking normalt och ja jag tror för fan att du  också vet det..men vad fan ska det hjälpa bara för att det e normalt bland ungdomar...Det handlar om dig nu. Bara för att andra har det behöver det inte betyda att du också ska ha det. Ångest är inget vi kan bara önska oss bort..det är nått man måste bearbeta med. Och ja det är bra med att prata med någon vuxen eller nära om det. Men det behöver inte ta bort de. När jag inte fick så många panikattacker längre var inte för att jag pratade med vuxna ,jag hatar att prata med folk om mina känslor.

Det var bara för att jag insåg själv att det bara är jag som kan hjälpa mig själv från skitet.

Man behöver inte fucking KBT bok för det, Man tar insitativet och bara komma upp själv från skitet.

Men det är inte lätt tro mig..jag har slutat skära mig själv men har fortfarande panikattacker lite då och då, dock mycket färre än innan.

Men när jag känner att en är påväg så ställer jag mig upp och kramar om mig själv och andas lungt och fint. Du behöver ingen som som håller om dig, du kan klara det själv. För innerst inne är du stark som fan, och det är bara du som kan visa fingret till dina känslor. För det är vad panikångest är känsla. När du har ångest tänk på nått annat än det du  känner nu. Är du ledsen tänk på den gången du skämde ut dig själv för många många

(jag t.ex fick min period när jag var i simmhallen, pinsamt var det)

Du ska bara TÄNKA PÅ DIG SJÄLV, tänk inte på någon annan än dig själv.

Och du är inte galen för att du har panikattack, du är inte heller döende för att du har det.

Men det kan leda till själv skadande och sen vidare till självmord. Och går det så pass långt sök hjälp till en person du tror kan hjälpa dig.

Men annars är du stark du är det, du kanske känner dig svag men du är jävligt stark ska du veta. Det finns bara en av dig och den personen måste finnas kvar för att balansera världen.

Plus dom som har ärr efter varje panikattack skäms inte för det, dölj dom inte.

Det är bara synliga minnen på hur stark du är nu. 

//Life With Joy

jao, som sagt tar jag mina bilder via min surfplatta atm bara för att min sexiga mobil är på lagning. Så tillsvidare får man väl nöja sig med det man har. HAHA.

Den tröjan som är långarmad 99:-, bikbok.

Blommiga blusen: 78:- bikbok.

Skinnjackan: 200:- New yorker.

Svinborsten av ghd, 260:- bellbox.

Svinborsten btw är nog det bästa som har hänt mig, det kan nog inte finnas nått annat bättre än den faktiskt, Min syrra fick en sån i julklapp och jag fick pröva hennes ett antal gånger, jag kan säga er att det kändes som en mirakel efter hur mitt hår blev. Den gör håret så len och glansigt.

Ja man kan vl tycka den var lite för dyr för att vara en borste annars köper man ju sånna för 10kr nånstans, men jag kan försäkra er att det verkligen är värt pengarna.

//Life With Joy